Nathanael "Thane" Adrian


Handlande, brännvinskontrollör. Född 23 februari 1850 i Huskvarna (F). Död 16 juni 1937 i Malmö. Begravd i Gustav Adolf (L). Ogift.
Han talade in minnen i radio på 1930-talet, delvis återgivna i Byahornet. Vissa av hans berättelser har Inger Rudberg skrivit ut på skrivmaskin och jag skrivit in på dator, redigerat, och skrivit ut i en begränsad upplaga, ”Thane Adrians berättelser”. Thane har skildrat sin far i berättelserna "Den gamla täckvagnen", "Den gamla täckvagnen ännu en gång" och "Augusta"

Hur var Thane Adrian? Flera släktingar till Thane har lämnat beskrivningar av honom. Gertrud Wiling g. Dahlgren (f. 1918) och Signe Adrian (f. 1901) har båda skrivit om honom i brev till Inger Rudberg. Gertrud Dahlgrens mormor Ebba Wåhlin och hennes morfar Lars Reuterdahl var båda kusiner till Thane. Signe Adrians far Henrik Adrian var också kusin till Thane. Gösta Klementsson (f. 1923) vars morfar Frets Ryberg var syssling till Thane, har berättat om Thane i brev till mig. Gustaf von Platen (f. 1917) chefredaktör för Vecko-Journalen och Svenska Dagbladet, har skrivit om Thane i memoardelen Lätt-sinne i allvarstid. Hans morfar Daniel Hjort var syssling till Thane. De skriver om Thane på följande sätt:

Gertrud Dahlgren: Thane Adrian stannade som vuxen kvar i hemmet. Han lär ha varit mycket fästad vid sin mor. Med tiden fick han plats som kontrollör vid brännvinsbrännerierna i bygden. Han var därför mycket ute på gårdarna och snappade därvid upp roliga historier, som han troligtvis ofta bättrade på. I radions barndom medverkade han med uppläs-ningar bl.a. på bygdemål. Hans gode vän polismästare Yngve Schaar var på den tiden radiochef i Malmö.
När min pappa Mårten Wiling blev kyrkoherde i Viby 1927 bodde Thane hemma hos oss åtminstone en vinter. Han trivdes med att träffa ättlingar till sina gamla vän-ner och det blev därför mycket "kyrkkaffe" i prästgården. Det var ju också ett bra sätt för den nye prästen att bli bekant med församlingen. Thane var en gentleman, mycket originell och ville gärna verka ung. Jag minns, att han hade stubbat hår med färgad hårbotten till förfång för mammas örngott.
Thanes syster Hanna Sophia gifte sig 1870 med dåvarande stadskomministern, se-dermera kyrkoherden i Gränna Axel Alfred Holmberg. Deras döttrar Ebba och Ruth Holmberg drev under åtskilliga år på 1920- och 1930-talen sommarpensio-nat på Gåsö i Bohuslän och de sista åren även på Malmön. Thane bodde hos dem i Malmö under vinterhalvåren och följde på somrarna med till skärgården som "sällskapsman" åt gästerna.

Signe Adrian: Thane var en egendomligt sammansatt natur. Kallas för handlare (Lunds Stifts matr. 1879) kontrollör (vid något bränneri) och skriftställare (hans egen uppgift). Ogift.
Skrivandet sysslade han troligtvis mest med på gamla dar, då han några gånger fick läsa upp sina alster i Radio omkring 1930. Även "Sydsvenskan" tog in hans uppsatser. De handlade om släkten, historiska händelser (som speglar hans tids tänke-sätt) bygdeberättelser (ibland på bygdemål från Villands härad). Mor berättade om honom att han varit här i Osby (kanske i början av 1930-talet) och då satt och läste eller berättade om "Min Ludvig" = "Den gamla doktorinnan". Min syster Gertrud och jag fick en enda gång besöka honom i Malmö hos Holmbergarna (tre systerdöttrar) på Borgmästaregatan 6, antingen 1934 eller 1935 på senhösten, och han talade bl.a. om hur roligt det var att läsa upp i radio. Han tycks ha haft uppläsningar i Kristian-stadstrakterna, som underhållning vid sammankomster.
Han bodde tidvis i Viby hos Wilings. Tydligtvis hade han inte haft någon fast bostad förrän hans tre systerdöttrar Holmberg tog hand om honom de senare 10-tal åren av hans liv. Ruth och Ebba Holmberg hade sommarpensionat på Gåsö i Bohuslän och han var där och hjälpte dem, kunde både baka wienerbröd och sällskapa. Tidigare var han ofta i Gränna hos sin syster Hanna, gift Holmberg. I prästgården hade han ett rum uppe på gaveln av en uthuslänga.
Thane ansåg att släktingar skulle ta hand om varandra vid sjukdom. "var och en ska passa sina kära, och det finns säkert läkemedel i naturen", onödigt med sjukhus, sa han till oss. Säkert gjorde han det också.
Och kusingiften gillade han. Friade ofta till sin kusin Elisabeth i Ullstorp (nog mest på skämt, står i ett brev som vår mor skrev efter ett besök i Viby). Hans föräldrar var kusiner, Samuel Adrian och Fredrika Wåhlin, likaså Peter Wåhlin och Lovisa Adrian i Ingelstorp. Han berättade om hur fint hans föräldrar skötte sitt pastorat, aldrig var någon sjuk i församlingen utan att de gjorde besök.
Han kunde nog ha varit i Ingelstorp ("vegeterat") längre tider. Berättade för oss att han inte var så välkommen till Ullstorp alltid. "Thane tänker visst stanna länge, han har ju många väskor med sig" sa farmor (Elise) syrligt.
Men hans berättelser har nog ett visst kulturvärde med sina många smådetaljer om livet och miljön som han var med om.

Gösta Klementsson: 1930 när min far hade avlidit bjöds min mor och vi fyra söner nyårsafton på stor fest hos grosshandlaren Daniel Hjort på Midhem i Malmö. … för första gången träffade [jag där] en gammal fin man "Tane" Adrian … som senare vid flera tillfällen kom hem och besökte min mormor (Gerda Dahlström) som bodde i mitt föräldrahem.
... efter alla dessa år kan jag ännu påminna mig hur han efter kaffet på Midhem, den enda gång jag var där, på ett även för oss barn och ungdomar fascinerande sätt berättade om Karl XV:s amorösa äventyr på Bäckaskog. Jag kommer även ihåg, hur angelägen jag var att inte missa hans berättelser i radio på 1930-talet.

Gustaf von Platen: … på familjemiddagarna bjöds … Adrians. ... Efter kaffet hände det … att morfars syssling, farbror Thane Adrian, berättade historier på göingemål. En handlade om Karl XV:s amorösa äventyr i Bäckaskog och en annan om en tjorpeg - vi kunde dem utantill och skrattade i god tid före poängerna, "Vad är en tjorpeg?" undrade de icke invigda. "En tjuderpåle förstås", viskade vi. Farbror Thane var en underbar liten gubbe, med kortklippt hår som han färgade rött; huvudbotten påminde om en rödbeta. Han var kvick, skrev vers och hade en vänlig elakhet, som kryddade festerna. När tant Ida Sjöberg [troligen Ida Selma Beata f. Dahlberg] skröt med att hon aldrig slösat ett öre på att gå till damfrisörskan, kastade farbror en blick på hennes hjässas skatbo och sade med blid stämma: ”Jag ser det Ida lilla, jag ser det.”

Signe Adrian nämner Ullstorp och Ingelstorp. I Ullstorp var Thanes farbror Carl Magnus Adrian Kyrkoherde. I Ingelstorp var Thanes morbror Petter (Peter) Samuel Wåhlin kyrkoherde. Han var gift med Thanes faster Louise (Lovisa) Adrian.