Erik Hising


Lärftskramhandlare i Stockholm [Carlquist del I s 648]. Född 1737. Död 1810.
Erik Hising, som med all sannolikhet har samma härstamning som den numera i Sverige utdöda friherrliga ätten Hisinger och sålunda har sitt namn från ön Hisingen, kom till huvudstaden från Göteborg, där fadern var borgare och bryggare. I Stockholm fick han på 1750-talet anställning hos firman Peter Reincke, som på den tiden idkade siden- och lärftskramhandel på Köpmangatan. Efter tolv års tjänst i den firman hade han förvärvat sig "fullkomlig kunskap uthi alla de stvcken, som höra till berörda handel", och anhöll därför i oktober 1764 hos "det ädla Handelscollegium" om burskap som borgare för att få rätt att själv idka siden- och lärftkramhandel. För att få burskap kräves dels att ha uppnått 27 levnadsår, dels att under 12 år ha tjänat som lärling och "köpsven" Först måste han dock "i förhör tagas" av kramhandelssocieteten innan han i april följande år erhöll burskap som borgare.
Erik Hising, hade nu vid 29 års ålder blivit välbeställd kramhandlare och gifte sig med Christina Catharina Arosin, som dock dog efter det andra barnets födelse. Han gifte om sig med änkan efter läderhandlaren Gottlieb Gürtler. Genom det andra äktenskapet han blev ägare till det s.k. Primrooska huset som låg på nr 15 Köpmangatan eller, som det då hette, n:o 185 och 188 i stadens inre kvarter, och hade en vacker vapenprydd portal. Huset gav en årlig hyra av 498 Rdr. och var med sina "33 dubbla och 24 enkla fönster" värderat till 4000 Rdr. Den nya hustrun medförde från sitt tidigare äktenskap en son, som var anställd i Hisings kramhandel. Sonen hade "ett lättrördt hjertelag" och hade inlåtit sig i borgensförbindelser, och han sattes under Hisings förmynderskap och lär sedermera ha blivit dödad i en duell i Hagaparken.
Hising hade sin bostad i n:o 155 i kvarteret Phaeton i stadens inre kvarter eller nuvarande nr 1 Stortorget. Hushållet bestod år 1800, då döttrarna i det första äktenskapet hållet redan var utflugna ur boet, utom av hustrun och 3 döttrar i det senare äktenskapet, av två handelsbetjänter och tre pigor. Kramhandlaren själv och hans hustru ägde var sitt guldur, handelsbetjänterna var sitt silverur och familjen hade "Et Rum med Sidenmeubler". I det Hisingska hemmet umgicks tydligen församlingens prästerskap. Helt säkert var även skalden Johan Olof Wallin, en sedd gäst hos Hisings. Wallin skrev för övrigt en längre bröllopsvisa när dottern Erika Hising gifte sig 1809.
Erik Hisings hem har gett stoff till en Stockholmsroman, som dock aldrig kom att utges och inte heller att fullbordas. Första delen av romanen förelåg i korrektur i slutet av 1830-talet och finns liksom de skisserade dragen för dess andra del ännu i behåll. Det var Hisings dotterson, den för sin Shakespearetolkning bekante professor C. A. Hagberg, som planerade den här Stockholmsskildringen under titeln "Ett borgarhus på Köpmangatan". Av en gammal trotjänarinna, som var med på morfaderns tid, hade han fått veta ett och annat om det Hisingska hemmet. Själv föddes han samma år som morfadern dog. Som Erik Grundel uppträder i romanen borgaren och en av stadens 50 äldste "med sin pudrade hjessa och stångpiska med svarta sidenband", "sin violetta sammetsrock med silfverknappar", "knäbyxor med guldspännen och blankläderstövlar". Modellen till hjältinnan i romanen är Hisings dotter Maria. När Erik Hising avled vid 74 års ålder var de två döttrarna Maria och Euphrosyne ännu ogifta, och någon son hade han inte. Döttrarna fick då ett hem hos en moster som var gift för andra gången med Kongl. Hovbokbindaren och åldermannen J.C. Caloander.
Många nu (1929) levande personer kan räkna sin härkomst från Erik Hising. Man finner dem i släkter inte bara i Sverige utan också i Norge, England, Livland och Ryssland. Ättlingar finns således i de svenska släkterna Sandström, Floderus, Wallerstedt, Chrysander, Kistner, Tham, von Konow, Rehnberg, Hagberg, Palm och Borg m. fl., i de norska släkterna v._Ditten och Selmer, i de livländska von Stackelberg (friherrl. ätten), och Kussel, i de engelska släkterna Wright, Bagnell, Keyser, Cloete, Graves, Hobson m. fl. och i den ryska grevliga släkten Tolstoi. [Theodor Hagberg]
Gift 1:o omkring 1766 med Christina Catharina Arosin. Postmästardotter från Säter [Theodor Hagberg].
Barn:

(Dotter) förnamnet okänt Hising. .

(Dotter) förnamnet okänt Hising.



Gift 2:o 1790 med Anna Dorothea Lange. Född 1756. Död 1806 [Mats Sundström].
Far: Johan Jeremias Lange. Bleckslagareålderman i Stockholm. Död 8 oktober 1794.
Mor: Barbara Dorotea Wittich.
Barn:

Erika Dorothea Hising. Född 6 maj 1791. Död 4 september 1843 [Inger Rudberg].

Karolina Eeuphrosyne (Euphrosina) Hising. Född 10 maj 1796 i Stockholm. Död 28 april 1851 i Ystad [Carlquist 1 s. 648].

Maria Hising.